Mot slutet av åttiotalet deltog jag som ett slags korskulturell PR-konsult på en affärsresa där vi bland många andra företag besökte Ta’tung, nu ett av Taiwans största IT- och elektronikföretag. Vid tiden för mitt besök hade dock företaget ett stycke kvar till den storhet det har idag.
Marknadsavdelningen ville imponera. Man visade en svartvit 16 mm film där Tatung nämndes var femte sekund, eftersom Tatung var störst och bäst, kunde allt, och gjorde allt överallt, smått som stort. Filmen var förskräckligt dålig, idémässigt såväl som kvalitets- och textmässigt. Projektorn var uråldrig, bilden grådaskig, filmen repig.
Kort sagt, den var ingen PR-hit. Men det spelade ingen roll. Tatung var ett bra företag och våra kinesiska värdars uppriktiga vänlighet gick inte att ta miste på. Vi sonderade olika affärsmöjligheter. Alla våra företagsbesök i Taiwan hade ägt rum i en atmosfär som varit betydligt mer avspänd än i Japan som vi närmast kom ifrån.
När vi skildes åt funderade jag över vad namnet Tatung betyder. Asiatiska företag kan ju ha tokroliga namn – ur västerländsk synpunkt – som Holy Wealth Industrial Company, Lucky Bed Company och Faithful Engineering. Tatung skrivs med två tecken, varav jag hade identifierat det ena som tecknet för ”stor”. För att få veta resten vände jag mig därför till en av kineserna och frågade.
”My friend”, svarade han med ett varmt leende och gav mig en hjärtlig dunk i ryggen, ”my dear friend. It is the great illusion. It means “The Great Brotherhood of Mankind”.
Bilden: Taipei by night.
